Dagen efter doktorn

Det känns lite bättre mentalt idag. Kanske inte när jag tänker på att läkaren undrade om jag var så psykiskt sjuk att hon borde skicka mig till akuten (!) men när jag tänker på att jag nu åtminstone fått ett par veckor på mig att komma in i vettiga rutiner där jag kan sätta mig själv och mitt lilla troll främst.


Jag kommer dessutom att få företagshälsovården inkopplad och då tänker jag vara helt ärlig med vår situation på jobbet. När ingen annan vågar så får väl jag orka... Klandrar dock ingen för man får alltid se om sitt eget hus först. Men trivs man inte med situationen så får man kanske välja att antingen göra något åt den eller att vara tyst och gilla läget? SÅ nu gör jag något... ;o)


Alma är hemma idag. Himla "tur" för hennes pappa att jag är hemma för han kom inte igår och precis som väntat kommer han inte idag heller. Orkar inte gå in på detaljerna här för alltid är det någon som inte har hela bilden och därmed tycker att jag är bitter eller att han inte "kan hjälpa" att det blir såhär... Men jag säger då bara "Buhuu! Han har själv valt att sätta sig i denna situationen och det är beklagligt att han ska låta så många drabbas"...

Min coola unge!