Bättre...men nu nervös

Ja då var den här dagen slut. Den blev ju inte alls som det var tänkt, men så kan det bli och dessutom är jag så glad över att jag hade möjligheten att bara vila. Druckit te och Kan Jang, sovit och vilat. Jag ligger nu i soffan för jag hoppas på en någorlunda ostörd natt, men tankarna snurrar och känslan av att tiden gått för snabbt, vill inte ge sig.

Det ska bli kul att komma tillbaka och jobba. Om två veckor känns det säkert som om jag aldrig varit borta. Men jag kommer att sakna...mysiga förmiddagar i soffan med Frank. Sakna eftermiddagarna då vi möter Alma tidigt och går till lekplatsen eller tar en fika. Men allt har sin tid och nu är det dags för Christian att få njuta av barnens sällskap. Men även ta de där bitarna som inte är lika kul...gnället, tjatet, det eviga plockandet... Ja för det är just de där sista sakerna jag ska koncentrera mig på nu...för att njuta av MIN tid...!

:-(

Så var det dags för den sista officiella föräldralediga dagen... Igår var det utbildning men idag skulle vi bara njuta...

Men nu sitter både Frank och Christian och busar i ett annat rum medans jag ligger nerbäddad... inget kul alls...

Loosing it

Ja visst skulle jag berättat om vilken hektisk men helt underbar helg jag hade. Visat härliga bilder från jacuzzin där vi tjejer låg och bubblade och sippade cava och tittade upp på Turning Torso... Visst skulle jag skrivit lite om ångesten jag börjar känna kryper på mig då jag börjar jobba nästa vecka och nu då känner att tiden springer ifrån mig. Visst skulle jag berättat om vår knäppa granne som återigen klagat på att Frank skriker när han leker... (Denna gång 16.05 en måndag...)

Men nä nu blir det i stället en förundran över hur i helvete man kan bli förbannad på någon annans barn? Jo jag lyckades! Vissa lyckas bara dra det tills gränsen är nådd... Detta barn har jag känt i många många år och hen är oftast inga problem. Men jag har problem med att många av Almas kompisar kan säg saker som (när man dukar fram frukost eller fika) "Har ni inte rostebröd i stället?" eller "Har ni inte något godare än knäckebröd?" Visst ska de vara ärliga och säga om de tex inte kan äta vissa saker eller så, men när vissa tonfall används eller man märker att det bara handlar om ohyfs.... Suck....

Vi skulle även gå till tandläkaren med Alma. Det tar 15 minuter att gå dit. 25 minuter innan ber jag alla göra sig klara. Fem minuter senare är alla klara utom kompisen. När vi har tio minuter på oss att ta oss dit säger jag att vi nu får skynda oss jättemycket...det bölades på vägen dit kan jag säg.... Anledningen? Hen vägrade komma ut och göra sig klar...trodde nog inte hen skulle behöva följa med... Nä jag vet inte. Sträng är jag det vet jag. Och jag tänker fanimej inte komma försent för att någon utomstående tyckte att det var kul att testa mig, Lär nog dock aldrig vilja vara här fler gånger....problemet löst...
                                          

Arg och irtiterad!

Usch vilket hemskt humör jag är på idag!  Vaknade lite för tidigt och hade sen en jobbig frukost på det. Feank har ett skrikljud han gör när han i te får som han vill. Inte ett vanligt utan mer som en mistlur... efter en timme med det ljudet är man redo att attackera första bästa person som stör.

Blir dessutom jäkligt irriterad på folk som tar saker för givna och lägger över sitt ansvar på någon annan. Speciellt utan att säga något eller fråga! På morgonen när alla dessutom har fullt upp med sina morgonrutiner stör jag mig lite extra på sånt!!!

Nä....en gammal filt nu som jag kunnat krypa in under hade ju inte varit fel...

Överraskning

För två veckor sedan så fyllde min man jämt. Naturligtvis ville jag ge honom något omtänksamt. Hade en sak på gång men att hitta tiden att genomföra det var svårare. Så han fick några småsaker och ett kort där det stod att han skulle välja en bio, en restaurang och ett tillfälle och så skulle han alltså få en date med mig. (Värsta presenten! Haha!) Av mina systrar fick han barnpassning till detta tillfälle...

Så inför helgen hade jag preppat bilen med packning och förberett almanackan med felaktig info och sen satte vi oss i bilen för att åka till Ystad för att träffa syster P och för att titta på Ystad Extreme.... Det började regna och syrrans och min tidsplan sprack så han hann bli rätt irriterad för han kunde ju inte fatta "vaihelvetevigjordedär" för vi kände ju inte någon deltagare!!! (Det gjorde jag visst visade det sig dock...)

Så småningom löste det sig och vi kunde avslöja hemlisen... Vi checkade helt enkelt in oss på Ystad Saltsjöbad och syrran tog bilen och barnen och stack ;-)
Finfint rum, trerätters middag och Salt Creek på kvällen gav en natts underbar sömn och dagen därpå njöt vi av vad som bara MÅSTE vara Sveriges bästa frukostbuffe. Därefter njöt vi av spa och relax en bra stund.

Han blev jätteglad när chocken väl lagt sig och jag är mycket nöjd då även jag fick njuta av denna härliga present! Hihihi!

Tack älskade syster för hjälp och kontakter och naturligtvis för min bonus och för hjälpen med våra busungar!!!

Valval

Idag har nästan all tid gått åt att kolla debatter och läsa så mycket om våra partier jag bara kunnat. För även om jag vet ungefär vart jag står och även om jag inte är så insatt i saker att jag själv debatterar...nånsin... så vill jag läsa lite om alla partierna och vad de står för. Ja alla. Jag vill själv läsa de lögner eller sanningar som slängs hit och dit. Jag försöker själv leta upp svar på vissa påståenden. För att ge ett exempel -utan att ge mig ut på alltför djupt vatten- så var det någon som sa att Miljöpartiet ville få bort alla fackförbund. Tyckte det lät konstigt och hittar inget om det i någon text alls... Tror det är så fruktansvärt många som inte lyssnar på sina motståndare heller. Så därför ger jag just nu massor av tid åt att läsa på. Och jag hoppas att alla nyttjar den förmån vi faktiskt har här i Sverige, att gemensamt säga vad vi tycker och att lägga vår röst på den vi tror kan leda Sverige bäst. Och då även ta hänsyn till flera viktiga frågor...

Och en viktig sak! Är man missnöjd med hur Sverige funkar. Missnöjesrösta inte bara för sakens skull. Stanna inte hemma (värsta lata sorten) Masa dig då hellre iväg och rösta blankt! I min bok är det tydligare visat missnöje än att riskera få med personer och åsikter som man sen inte vill ha med i alla diskussioner... om ni fattar hur jag menar...? Ja det lät lite tydligare inuti själva mitt huvud, så med det önskar jag en godnatt.  Natti natti!

Midnattsloppet avklarat

Ja då var det gjort! Har känt mig helt bakis och lite tom. På söndagen ville jag ligga under en filt och mumsa godis... Tror i och för sig att det kanske mer berodde på att Frank var vaken halva natten än på loppet...

Ja loppet. Jag var så nervös! Hur skulle det gå? Skulle jag klara det? Hur skulle jag må? Syrran var ju dessvärre skadad och kunde inte hänga med. Så hon tussade ihop mig med sin kompis så vi kunde hålla nerverna i styr tillsammans. Stämningen före var härlig och man kunde inte låta bli att känna förväntningarna stiga! Vi bestämde tillsammans, kompisen och jag, att vi verkligen skulle hålla igen i början och ta det lilla lugna. Vi hade samma mål i sikte och det var att springa hela vägen (eller ja, jogga då...inte som att man kutar på i över en timme va...) Som sagt första gången och ett bra mål tyckte vi.

Längs vägen stod totalt okända människor och skrek och hejade, barn som ville göra high five och det gjorde vi och vi log. Har nog aldrig sett så glad ut medans jag sprungit nånsin! Musik och marschaller kantade vår väg och de första sex kilometrarna kände jag mig knappt ens ansträngd. Strax innan banans i princip enda backe sa kompisen att hon kände hur hon sackade lite och i backen kände jag hur jag hamnade i en bubbla och ville börja öka lite.

Jag tror jag höll en ganska jämn fart fram till 500 meter innan mål. Där ökade jag ytterligare och fick ny kraft, la benen på ryggen och spurtade i mål! Var helt slut men en banan och två glas vatten senare kändes det ok igen. En bar från Reztart smakade himmelskt och sen var det dags att kolla resultatet.

72.39 minuter tog det vilket var långsammare än jag trodde MEN jag bestämde mig för att inte lägga så stor vikt vare sig på det eller på vänner som klarade sig på 53 minuter osv...

Det viktiga målet att inte stanna upp eller gå klarades av! Jag har förberett mig helt och hållet på egen hand och jag känner mig nu redo att ta mig mot nya mål! Jag är stolt! Jag är bra! Jag är nöjd!!!

Mål och utbildningar

Ja Leona du har helt rätt och mitt mål är ju faktiskt bara att jag ska ta mig genom milen utan att gå -vilket jag klarat ett par gånger redan- och jag tror jag är tillräckligt envis för detta även på lördag. Sen ska nya mål sättas upp och kanske nya lopp springas....vem vet?

Idag har jag fått beviljat ledighet att utbilda mig till skyddsombud på jobb. Jag är duktig på våra säkerhetsregler och annat som hör dit men detta blir ännu mer kunskap förenat med lite mer ansvar, befogenheter och skyldigheter. Det ska bli kul hoppas jag. Kan inte fatta att jag snart börjar jobba igen! Blandade känslor...

Ja detta blir inte mer utförligt än såhär. Energin har inte infunnit sig, men saker här hemma hopar sig och måste göras ändå. Med eller utan energi....!

Hallå energi! Var är du?

Letar efter den där extra energin som jag haft tidigare. Inte så att jag är orkeslös...mer bara lite uppgiven. Det är inte många veckor kvar på min föräldraledighet, men trots att jag verkligen njutit av det här året och jag och Frank haft det jättemysigt så börjar den där känslan komma "åh vi har ju inte hunnit...eller jag skulle ju...." Men nu är det fokus på lördag kväll. Milen ska springas och även om det inte kommer att slås något rekord så vet jag att jag kommer fixa det. Nu ska jag beta av ett par punkter på min todo-list...

Uppskattar kvällen

Så trist när man kämpar för något och det sen inte blir riktigt som man tänkt sig... får göra det bästa av allt ändå. Men att inte fullfölja skulle jag aldrig drömma om men sen ska det startas om och en ny plan ska ta form. För jag planerar och jag ska fullfölja och jag ska bli bättre än så... Ja det känns som gåtor det här men just nu får det bli så! Bara så trött på folk och deras konstiga beteenden just nu...

Angående gårdagens knackning så fick jag idag se en alldeles ljuvlig liten V. Så otroligt söt och näpen i den lilla docksängen med sin pyttelilla napp - som jag blev helt jätteavis på att hen redan använder!!! ;-) Det kändes helt underbart att få lov att bara finnas som lite stöd och ett extra öra för en nervös och lite trött och orolig ny mamma... Tusen frågor finns det såklart och alla har inte den personen de kan ställa dessa till i sin närhet och det kändes som en ära att få hjälpa till en liten stund. Ibland känns det bara skönt att få vara lite behövd...

Vilken spännande knackning...

Det knackade nyss på dörren... Eftersom vi haft problem med en granne blev jag ju genast på helspänn och gick nervöst dit. Det var dock en annan granne.... en som blev pappa så sent som i torsdags... De hoppades på att jag ville komma in till dem imorgon kväll, i egenskap av rutinerad morsa! Hahaha det lät så kul när han sa det, men det jag är SÅ glad över och så imponerad av, är personer som vågar be om hjälp! Jag vet inte vad "lilla jag" kan göra, men jag finns ju här så varför inte? Men vi har bott grannar i åtta år så vi känner ju varandra lite lite men åh vad glad jag blir över att alla nyblivna föräldrar inte tror att man MÅSTE veta allt!!!

Välkommen lill* V!!!

1 år

Älskade lilla plutten blev ett år igår! Vart tog den här tiden vägen...?