Jag vill verkligen inte skryta. Men jag är bara så himla stolt över mig själv! Har hamnat i en svacka angående löpningen. Men om tre veckor är det dags och om man som jag har målet att springa hela vägen (och inte promenera emellanåt) så måste man träna...
Så trots ösregn i söndags och mentalt motstånd (jagvillverkligenhellreliggapåsoffan)
igår så gav jag mig ut med målet att springa en timme. Strunt samma vilken längd för nu är det flåset det handlar om. Hade som vanligt ingen riktig plan utan bara sprang. Började dessutom med ett besök vid en brevlåda (!) och som vanligt när man springer i stan så står det förr eller senare en röd gubbe och hindrar dig från att hamna ute i rusningstrafiken! Tre gånger hände detta och tillförlitligheten på Runkeeper kanske inte är helt hundra, men envisheten sa till mig att springa lite till...
För när jag närmade mig hemmet och en timme så sa rösten att jag nästan även sprungit en mil! Så jag sprang som en serpentin längs smågatorna på Gamla Väster tills även det målet var nått. Och DÅ kom ösregnet!
Ja som sagt. Bara sjukt nöjd, inget annat... \o/
8
_/ \_
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar